Husie kyrka är med undantag av tornet uppförd 1855-57 efter ritningar av Carl Georg Brunius, professor i Grekiska vid Lunds Universitet och framträdande arkitekt, som satt sin prägel på ett flertal kyrkor i Skåne. Kyrkan har långhus med tresidigt avslutat kor i öster och två korsarmar, en i norr och en i söder. Byggnadsmaterialet är tuktad gråsten. Bruniuskyrkan är utvändigt täckt med tegel. Exteriört förlorade kyrkan den ursprungliga Bruniuskaraktären med gult tegel i korsarmarnas gavelspetsar, rundbågsfrisen under taken och omfattningarna kring fönster och dörrar vid en restaurering 1937, då kyrkan blev helt vittad utvändigt. Långhus och korsarmar upplyses av symmetriskt placerade stora rundbågsfönster med rosverk i typisk Bruniusstil.

Invändigt täcks långhus och korsarmar av kryssvalv. Vid en restaurering 1974 tillbyggdes en sakristia framför södra korsarmens gavelända. Det trappgavlade tornet i väster är detenda som står kvar från medeltidskyrkan, som revs, när Bruniuskyrkan uppfördes. Tornet, som är uppfört av rött tegel, stod i den gamla kyrkan vid långhusets norra sida. Denna något ovanliga placering förklaras av att tornet utgöres av ett ursprungligt vapenhus, som i 1500-talets början försetts med en hög påbyggnad. Vid en restaurering 1974 frilades i tornets nedre, norra yttermur två igenmurade medeltida nischer, som är markerade genom nedsänkning i putsen. Exakt mitt emellan de båda nischerna insatte Brunius ett stort rundbågsfönster, som är placerat där medeltidskyrkans ingångsportal var placerad. Bruniuskyrkan fick sin huvudingång i tornets västsida.

Till höger om torningången har i yttermuren inmurats gravstenen över Peder Lauritsen, kyrkoherde i Husie och prost i Oxie härad, död 1636. Gravstenen har tidigare legat som trappsten i torningånegn och blivit starkt sliten. Tornets bottenvåning, spm täcket av ett kryssvalv, utgör vapenhus. Till höger om ingången är i vapenhusets västra innervägg inmurad gravstenen över rusthållaren Anders Jönsson på Riseberga, död 1642 och hans hustru Boel Nilsotter. I vapenhusets östra innervägg är i nedre, södra delen inmurad gravstenen över bröderna Jensen, söner till 1600-talskyrkoherden Jens Jensen Aars och avlidna i späd ålder. På norra vapenhusväggen hänger två Series Pastorum-tavlor, utförda 1974 av bildhuggaren Elvin Dukkert, med namnen på kyrkoherdarna i Husie sedan reformationen och med Claus Motensen, Skånes reformator, som första namn. Skåne har sin reformationshistoria gemensam med Danmark, där den lutherska läran antogs på riksdagen i Köpenhamn 1536. Husie var 1764-1923 prebende till teologiska fakulteten vid Lunds Universitet, och kyrkoherdar under denna tid var bl a en rad kända teologie professorer, som sedan blev biskopar, däribland Johan Henrik Thomander, som 1857 invigde Husie nybyggda kyrka, Gottrid Billing, Gustaf Aulén och Edvard Rodhe. I vapenhuset hänger över ingångsdörren till långhuset ett träbildhuggeri i form av en sky med fyra änglar och en duva i anslutning till Matt 3:16, som bevarats från den gamla kyrkan, där den hängde över dopfunten.

I övre tornrummet hänger två klockor. Storklockan, gjuten i Köpenhamn 1519 av Michel Stigeman, tillhör de äldsta skånska kyrkklockorna och göts ursprungligen till Falsterbo kyrka, men den kom till Husie efter en kyrkbrand 1624, då förmögna kyrkor i Skåne av konung och biskop ålades att bidraga till iståndsättandet av Husie kyrka. Storklockan prydes av tre helgonbilder: S:ta Gertrud av Nivelles, S:t Göran och S:t Kristoffer. Lillklockan är gjuten i Malmö 1735 av Andreas Wetterholtz. Tornet täckes av koppartak och har överst en vindflöjel med årtalet 1864.

Interiören präglas av en restaurering 1974-75 efter förslag av domkyrkoarkitekten Eiler Graebe. Vid restaureringen, som leddes av arkitekten Lennart Strömbeck, Lund, frilades koret, och den tidigare altaruppsatsen med Thorvaldsens Kristus i gipsavgjutning (se bilden t v) ersattes med ett murat tegelaltare med kalkstensskiva. Dörren i östra korväggen till den gamla sakristian bakom altaruppsatsen igenmurads liksom ett rundbågigt halvfönster, och här insattes nu ett färgglasfönster, som utgör bakgrund för altaret. Färgglasfönstret har komponerats av konstnären Erik Olsson ur Halmstadsgruppen och framställer olika bibliska motiv. I en övre rund medaljong läses gudsnamnet Jahwe i ett s k tetragram med fyra bokstäver, flankerat av andens duva och alfa och omega, den första och den sista bokstaven i dett grekiska alfabetet, symboler för begynnelsen och slutet i anslutning till Uppenbarelseboken 1:8. Av fönstrets övriga sex bildfält framställer de tre vänstra korsnedtagningen, Maria frambär Jesusbarnet samt Johannes döparen, medan de tre högra bildfälten framställer Jesus på förklaringsfältet, den Himlafarne samt apostlarna Peaulus och Petrus, den senare med sin symbol nyckeln.

Vid restaureringen 1974 ersattes den tidigare gjutna cementfunten av en dopfunt i sandsten från Höör, huggen av konstnären Stig Ryberg. Såväl cuppa som fot har oval form. Cuppan prydes av olika symboler, bl a en ros och två uppsträckta händer, en givande och en tagande, samt sju eldslågor enligt Uppenbarelseboken 4:5. I cuppan står ett dopfat av mässing, också det av konstnären Stig Ryberg. Fatet är indelat i olika fält med figursymboler, bl a två fiskar, ett kors och en herdestav. Intill dopfunten står Stig Rybergs dopljusstake av mässing med fyra ovala skivor av ek med en förgylld symbol av kyrkans skepp. Predikstolen liksom bänkinredningen, som 1974 laserades i ådrad ek, härstammar från Bruniuskyrkan. På predikstolen inlades dessutom förgyllning. Kormattan med motivet "I Himlar sjungen den Eviges ära" är utförd 1974 av textilkonstnärinnan Anna-Lisa Menander. I koret står sedan 1975 en kororgel, tillverkad av A Mårtenssons Orgelfabriks AB i Lund.

Över dörren i norra korsarmen hänger Lv4:s vapensköld, utförd av bildhuggaren Elvin Dukkert och skänkt till kyrkan 1958 av Kungliga Skånska Luftvärnskåren och dess kamratförening. Bildhuggaren Elvin Dukkert har också utfört minnestavlan i södra korsarmen över Claus Mortensen, Skånes reformator, kyrkoherde i Husie 1541-75. Tavlan uppsattes 1967 i anslutning till 450-årsminnet av Martin Luthers reformation i Wittenberg 1517. På gavelväggen i södra korsarmen har monterats bevarade delar av den gamla kyrkans altaruppsats från 1642, två målningar, Korsfästelsen och Nattvarden, jämte fyra apostlabilder. Den ena apostlabilden har fragment av ett X-format kors och kan identifieras som aposteln Andreas, som korsfästes på ett sådant kors. Från den gamla kyrkans 1600-talspredikstol har bevarats de fyra evangelisterna med sina symboler: Matteus med den bevingade människan, Markus med lejonet, Lukas med oxen och Johannes med örnen, vilka monterats på östra väggen i norra och södra korsarmen.

I valven hänger tre ljuskronor av mässing. Ljuskronan i långhuset har inskriptionen: "Olaus Bering. Sibylle Riber. A:o 1735". Olaus Bering var kyrkoherde i Husie 1724-64, och Sibylle Riber var hans andra hustru, som tillhörde en känd köpmanssläkt i Malmö, som gett namn åt lantstället Ribersborg. I vardera norra och södra korsarmen hänger i valvet en ljuskrona från 1914. Orgeln på läktaren vid långhusets västända är byggd 1883 av orgelbyggaren R Nilsson i Malmö och har 14 stämmor. Den ombyggdes 1940 av A Mårtenssons Orgelfabriks AB i Lund. Orgelläktaren laserades i årdad ek vid restaureringen 1974 och försågs samtidigt med förgyllning.Text: Helge Andersson

—> gudstjänster

—> kalender

—> barn&ungdom

—> vuxen

—> diakoni

—> fängelsekyrka

—> musik

—> dop&vigsel

—> vid livets slut

—> personal

—> kyrkorådet

—> församlingen

—> länkar

—> tyck till!
 

Husie&S.Sallerups församling
Klågerupsvägen 254
212 32  Malmö
tel: 040-27 93 50
fax: 040-27 93 66

Hitta till oss!